Kärleksbrev till pianot

Kära piano! Jag önskar att jag hade mött dig tidigare i livet. Helst i sexårsåldern, eller tidigare. Men då var det ju jag och fiolen. Sen hängde jag och saxofonen ihop i många år. Gitarren och jag hade också sällskap en tid. Men du är helt rätt för mig, det känner jag tydligt nu. Genom åren har jag sett dig hemma hos andra. Drogs till dig varje gång. Ville gå fram och lyfta på locket. Provtrycka alla tangenter och lyssna till klangen. Men vågade sällan. Sedan ett år tillbaka kan jag hänga med dig när jag vill. Behöver inte be någon annan om lov att få lyfta på locket. Så det har jag gjort nästan varje dag. Jag kan bara inte låta bli.