Piteå

Barnen vill bli kliade på ryggen när jag nattar dem. Först den ena, sen den andra. Raka ryggrader, små skuldror i superhjältefodral. Röster hörs från nedervåningen. Musik. En molnig natthimmel upplyst av Piteås alla gatlyktor fyller rektangeln som är ett fönster längs rummets långsida. Vi bara är.

Här finns chokladpraliner, chips, öl och en brun dvärgpudel som ser ut precis som barndomens Kasper. Sandor heter han, och han verkar gilla min parfym. Jag som nästan aldrig använder parfym.